Kuntoutussäätiö kannattaa sitä, että valtionapuviranomaiset osarahoittaisivat järjestöjen EU-hankkeita nykyistä laajemmin. Samalla olisi tärkeää, että näiden rahoitusten hakukertoja lisättäisiin siten, että osarahoitusta voisi hakea useammin kuin kerran vuodessa.

EU-hankkeiden omarahoitusosuuden haun pitäisi olla auki jatkuvasti ja avustuspäätöksiä niistä tulisi tehdä vähintään kahdesti vuodessa.

Keskeistä olisi luoda mekanismeja, joilla varmistetaan pienellä omalla pääomalla toimiville järjestöille mahdollisuus hakea EU-avustuksia. Tällaisia voisi olla esimerkiksi selkeät ohjeistukset valtionavustuksiin, että niitä voi käyttää omarahoitusosuutena hankkeissa. Lisäksi Suomeen olisi hyvä perustaa erillinen rahasto, josta järjestöt voisivat myös erikseen hakea rahoitusta EU-hankkeiden rahoittamiseen.

Yleisavustuksella on myös keskeinen rooli hankerahoituksen hakemisessa ja rahoituspohjan laajentamisessa. Järjestöt tarvitsevat osaavaa ja pysyvää henkilöstöä, jotka hakevat esimerkiksi EU-rahoitusta. Jos tämä osaaminen on vain hankkeissa, niin se helposti katoaa hankkeen päätyttyä.

Huomiota tulee myös kiinnittää kansallisten rahoitusten osalta, että STEA on vuonna 2025 itsenäisesti linjannut, ettei STEA-avustuksia saisi lainkaan käyttää kansallisissa rahoitushaussa omarahoitusosuutena (euromääräinen osuus tai työaika), vaikka toiminta olisi sisällöllisesti avustusehtojen mukaista. Tämä on vähenevien avustusten tilanteessa ongelmallista.

Suomen Sydänliitto ry kannattaa ehdotusta siitä, että valtionapuviranomaiset osarahoittaisivat järjestöjen EU-hankkeita nykyistä laajemmin. Tämä vahvistanee kansalaisyhteiskunnan osallistumista EU-rahoitteiseen kehittämistyöhön ja voi lisätä Suomen EU-saantoa. Samanaikaisesti on myös tärkeää kehittää järjestöjen haku- ja hallinnointivalmiuksia, koska EU-hankkeet ovat yleensä hyvin raskaita hallinnollisesti. Jo pelkkä hakeminen vaatii erityisosaamista ja resursseja.

Vi understöder starkt detta förslag. För små aktörer, särskilt inom minoritetsbefolkningar, är det ofta en utmaning att delta i EU-projekt då kravet på medfinansiering är ett hinder. Ökad nationell medfinansiering skulle ge dessa aktörer möjlighet att delta i EU-program och därmed också stärka innovationskraften och den europeiska samverkan inom tredje sektorn. För organisationer som redan hanterar flera verksamhetsområden på begränsade resurser skulle detta stöd vara avgörande.

Sydkustens landskapsförbund understöder möjligheten att kunna använda statsbidrag (allmänna eller riktade) som egenandel i EU-projekt i allt större grad. Men samtidigt vill vi lyfta fram följande faktorer:
• Tidtabellerna för utlysningar för EU-projekt synkroniserar inte med tidtabellerna för tex STEA:s ansökningstider, vilket påpekas helt riktigt i rapporten. Här borde man kunna ansöka flexibelt om statsbidrag med anknytning till olika programhelheter året om. Detta utan att äventyra möjliga verksamhetsbidrag organisationer erhåller givetvis.
• Svårigheten med likviditeten är också utmärkande för medborgarorganisationer och utgör ofta ett hinder för att kunna ansöka om EU medel. Detta behöver också beaktas i sammanhanget.
• Statliga allmänna verksamhetsbidrag kan inte och får inte ersättas med osäkra EU-projektmedel. Osäkra EU-finansieringsmöjligheter, där konkurrensen bara hårdnar (särskilt inom transnationella program ss. Interreg och CERV ), kan inte kompensera rätt stabila statsbidrag som många organisationer erhållit åtminstone under de senaste åren. EU-bidrag kan fungera som komplement för innovationer och utveckling vilket är EU-programmens syfte och uppdrag.

Ytterligare vill vi lyfta fram gällande svenskspråkiga organisationers möjligheter att ansöka om EU-bidrag följande:
• Idag saknas svenskspråkiga sakkunniga organisationer inom de olika utsedda koordineringsprojekten inom ESF+ vilket försämrar svenskspråkiga organisationers utgångsläge då det kommer till att få handledning och sparring för att ansöka om EU-finansiering. Notera här att utbildningar om EU-projekt idag sker så gott som enbart på finska och att informationen ofta är knapphändig på svenskt håll. Detta är en försämring i förhållande till tidigare programperioder. Lösningen skulle vara att alltid försäkra sig att en svenskspråkig organisation medverkar i dessa nationella koordineringsprojekt.
• För mindre aktörer, vilket är utmärkande speciellt för organisationsfältet på svenska i Finland, är det även svårt att erhålla kommunal finansiering för svenskspråkiga EU-projekt. Här är leaderprogrammet ett undantag i svenskspråkiga regioner såsom t.ex. Österbotten, Raseborg och östra Nyland. En lösningsmodell vore att utveckla leaderprogrammet att också på finlandssvenskt håll kunna verka såväl tematiskt som geografiskt gränsöverskridande, vilket kunde ge bättre och adekvata möjligheter för innovativa projekt med mera hållbara efterverkningar som gagnar det svenskspråkiga civilsamhället.
• För att ge reella möjligheter även på finlandssvenskt håll att kunna vara konkurrenskraftig och ha förutsättningar att erhålla EU- finansiering som gagnar medborgarorganisationer behövs stödstrukturer för att möjliggöra en sådan utvecklingsmöjlighet. Det här kunde ske t.ex. i form av ett "EU-projektkontor" som särskilt ger stöd, info, handledning och utbildning på svenska inom de olika EU-program som riktar sig till tredje sektorn. Detta kunde vara en smidig och billig lösning som ger utdelning på sikt. Ett sådant pilotförslag som ett EU-projektkontor på svenska har redan riktats till arbetsgruppen som arbetar med strategin för civilsamhället.

Kuuloliitto suhtautuu ehdotukseen varauksella. Kuuloliitto pitää ehdotusta sinänsä kannatettavana, mutta ei pidä hyväksyttävänä sitä, jos se vähentää entisestään järjestöjen jatkuvan toiminnan rahoitusta. EU-hankkeiden rahoitushaut ovat hallinnollisesti raskaita ja vaativat erityisosaamista, jota monessa järjestössä ei ole. EU-rahoituksen parempi hyödyntäminen vaatisi osarahoituksen lisäksi myös muuta tukea järjestöille sekä riittävän perusrahoituksen turvaamista.

Hali kannattaa ehdotusta valtionavustusten käytöstä järjestöjen EU-hankkeiden osarahoittamiseen vuodesta 2026 alkaen. Pidämme kuitenkin tärkeänä, että järjestöille tarjotaan tukea ja neuvontaa EU-hallintovalmiuksia varten, mahdollistetaan omarahoitusosuuden poistaminen tietyissä tilanteissa ja toteutetaan rahoituksen maksatukset joustavasti.