Webbsamråd om reformen av skärgårdslagen: paragrafen om skärgårdskommuner

Frågetecken 89
Enkät | Maa- ja metsätalousministeriö
Enkäten har avslutats

Delta i projektet

Webbsamråd om reformen av skärgårdslagen: paragrafen om skärgårdskommuner

Genom detta webbsamråd samlar jord- och skogsbruksministeriet allmänhetens synpunkter på hur skärgårdslagens 9 § om skärgårdskommuner bör revideras. Målet med revideringen av paragrafen om skärgårdskommuner är att införa transparenta kriterier för bestämmandet av kommuner med skärgårdskaraktär. I den gällande paragrafen finns följande bestämmelser:

9 § Skärgårdskommun
Statsrådet förklarar såsom skärgårdskommuner de kommuner i vilka skärgårdsförhållandena utgör ett väsentligt hinder för kommunens utveckling. Statsrådet kan av synnerliga skäl besluta att bestämmelserna om skärgårdskommun kan tillämpas även på skärsgårdsdel av annan kommun,.

Då en kommun förklaras såsom skärgårdskommun och ett område såsom en kommuns skärgårdsdel, ska detta grunda sig på den bofasta befolkningens storlek i vederbörande skärgård och dess andel av kommunens befolkning samt på trafikförhållandena och svårigheterna i fråga om tillgången på basservice.

Avsikten är att i fortsättningen beakta alla skärgårdens invånare, både permanenta och säsongsboende, och kommunernas skärgårdskaraktär vid bestämmandet av kommuner med karaktär av skärgård. Vilka kommuner som har karaktär av skärgård bestäms enligt det skärgårdskaraktärsindex som dessa faktorer bildar. Trafikförhållandena i skärgårdsområdena beaktas genom den klassificering av skärgårdsområden som Finlands miljöcentral publicerat och som utgör grunden till bestämmandet av kommuner med karaktär av skärgård.    

Basuppgifter

Avslutat: 17.6.2024

Bilagor

Inga bilagor
Gör en anmälan

De obligatoriska frågorna i enkäten är markerade med en asterisk (*).

Svar
  • Ja 55 / 89
  • Nej 24 / 89
  • Vet inte 9 / 89
Svar
  • Säsongsboende bör beaktas i samma utsträckning som de permanent bosatta 18 / 89
  • Säsongsboende bör beaktas men i mindre utsträckning än permanent bosatta 68 / 89
  • Säsongsboende bör inte beaktas heller i fortsättningen 3 / 89
  • Vet inte 0 / 89
Skärgårdsklassificeringen finns här: https://www.syke.fi/fi-FI/Tutkimus__kehittaminen/Rakennettu_ymparisto/Tietojarjestelmat_ja_aineistot/Yhdyskuntarakenne#Saaristoluokitus
Svar
  • Invånarna i den yttre skärgården ska ges störst vikt 42 / 89
  • Alla som bor i skärgårdsklasserna ska ges lika stor vikt 44 / 89
  • Annan 1 / 89
  • Vet inte 1 / 89
Svar
  • Ja 75 / 89
  • Nej 9 / 89
  • Vet inte 5 / 89
Svar
  • Ja 64 / 89
  • Nej, det borde ske oftare 2 / 89
  • Nej, det borde ske mera sällan 18 / 89
  • Vet inte 4 / 89
Svar
  • Den nya förteckningen kan också beakta kommuner som får färre poäng och vara längre än den är nu. 9 / 89
  • Förteckningen bör i stort sett vara lika lång som den är nu, och endast de kommuner som har mest karaktär av skärgård bör beaktas i förteckningen 80 / 89
  • Vet inte 0 / 89
Svar
  • Ja 85 / 89
  • Nej 2 / 89
  • Vet inte 2 / 89
Svar

  • tornio

  • Tänk er för så att ni inte avvecklar skärgården ytterligare.

    Tänk även på hur man kan locka företag att etablera sig i skärgården. Tack!

  • Skärgårdstillägget borde öronmärkas, så det används just som det är menat för skärgården och inte i kommunernas centrumbyar med fast vägförbindelse.

  • Gör inte skärgården till något turist paradis utan hjälp till att vi får flera att flytta hit istället. Satsa på arbetsplatser/företag och hyresbostäder och ta inte allt ifrån oss! Vi vill inte alla bo i storstäder och köa till allt och kom inte och säg att ni har själv valt att flytta till skärin. Det här är mina barns födelse "stad" och uppvuxna här så dom har ju inte valt att flytta hit !

  • Företagande, antal företag och arbetsplatser samt säsongsvariationer borde beaktas i lagen.

  • Skärgård är endast sådana områden man inte når med fast vägförbindelse. Och till en sådan räknas inte förbindelsebåtar och landsvägsfärjor. Allt handlar om att fritt kunna välja när man förflyttar sig från en ö till fastlandet. Båt räknas inte. Begreppen fastland och skärgård är sedan urminnestider enkla och entydiga.

  • Saaristoalueet, joissa veden ylittäminen ilman tieyhteyttä on osa asukkaiden arkea, ovat suurimpien kustannus- ja kehitys haasteiden piirissä. Typologiassa/tukien jaossa/saaristokehitystyössä näillä alueilla suurimmat tarpeet ja tätä olisi ehdottoman tärkeätä saada mukaan. Asua ei voi ilman työtä ja palvelut eivät kehity tai pysy ilman asiakkaita: on ehdottoman tärkeätä tukea mahdollisuutta harrastaa elinkeinoa/yrittämistä, kuljettaa matkailuasiakkaita, vapaa-aikaasukkaita ja tavaroita, muuten meillä on vain tyhjää kaunista luontoa jäljellä.

  • Saaristoisuus heikentää fyysisten palveluiden saavutettavuutta. Palvelurakenteet pysyvät paremmin pystyssä, kun myös vapaa-ajan asukkaat huomioidaan osaksi laskentaperusteita.

  • Också inre skärgård kan räknas som skärgård, men den tyngsta faktorn för "sanna skärgårdsbor och sann skärgård" är avsaknaden av fast vägförbindelse. Även om avståndet till en viss servicepunkt är t.ex. bara 20 km kan ett besök för en skärgårdsbo som är beroende av färja eller turbåt ta en halv dag i anspråk. Ett besök till "storstan" exempelvis för läkarbesök kan ofta kräva övernattning till lands. Detta utgör en enorm skillnad jämfört med fast vägförbindelse.

  • T.ex i Ingå skärgård är de fast bosatta och de fritidsbosatta spridda över ett stort antal mindre holmar utan någon som helst förbindelsebåtstrafik mellan holmarna.